”Vårt samhälle” av Leia

Av den 8 juni, 2019

Vårt samhälle
Vi är här
Från ett öde
Kanske var det storm
En solig dag
En regnig natt
När vi mötte livet
När de som mötte oss
Grät på grund
Av någonting
Vi inte förstod
Glädje och kärlek
Oro och osäkerhet
Var det något annat
Tårarna kom ifrån
Vi finns
Vi försvinner
Som barn
Växer vi
Till vuxna individer
I vårt samhälle
Vårt avklädda mod
Kläs in i rädsla
I våra känslor
Krav stämplas in
Hårt… brutalt
Utifrån ramar
Som rämnar
Utifrån tabeller
Så svåra att räkna
Vårt mod sjunker
Rädslan övertar
Vi är öppna
Vi såras
Vi sluter oss
Vi isolerar oss
Sårbarheten vi bär
Skrämmer oss
Och andra
Människor viker av
Blickar vänder
Ett liv går
Ett liv som levts
Som skall börja om
Inleda ett nytt kapitel
Kräver så mycket
En omställning
En förståelse
En acceptans
Det är kort tid kvar
Av ledans tur
En kort färd
Att åka
Ett hjärtas förhandling
Till förståndets beslut
Att våga springa naken
Rakt ut i havet
Skrikandes högt
Jag är här
Jag lever
Någon någonstans
Kanske hör
Är det så viktigt
Jag behöver en handduk
Torka mig torr
Bära mina kläder
Förvalta mina ärr
Finns det förståelse
Utan tårar
Utan rädsla
Ett kravlöst möte
Lika villkor
Oövervinnelig besegras
Möter en överman
Jag själv
I mitt eget patriarkat
En makt
Över ingen
Över ingenting
Tänk om
Förtroende växer
Kan det vara så
Att jag
Lilla jag
Från ett öde
Så liten
Som mötte tårar
Jag inte vet varför
Förstår nästa akt
Av livets teater
Är det så
Ges jag ett val
Att öppna en dörr
Låsa en dörr
Kan en vardag
Acceptera mig
Kan jag
Acceptera en vardag

Leia, Kultur | Dikten
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login