”Skuggan” av Leia

By on 19 september, 2022
Foto: Pixabay

Skuggan
Vinden
Den svala
Frysta marken
En svag hand
Tar tag
Tar stöd
Jag måste resa mig upp
Trots allt är öppet runtomkring
Kan jag känna mig instängd
Som en mörk garderob
Eller en annan fyrkant
Där jag inte kommer ut
Det grävs
I sår efter sår
Lösningen svider
En klåda
Över hela kroppen
En svag belysning
Över mig
Den stärks
Jag trivs under den
Den är viktig för mig
I impuls ryckningar
Kan jag vantrivas
Jag ifrågasätts
Inte av människor
En känsla
Av något
Jag kan inte peka på det
Jag kan inte ta på det
Det svävar runt
Befängt säger något
Inom mig
Dagen är bra för mig
Det skymmer när det ska
Många timmar dit
Jag går redan där
I skymningen
Vem ler i rätt tid
Vem gråter i rätt stund
Det var kusliga ljud
De finns kvar
Nästa natt
Jag längtar dit
Jag är godkänd där
För länge sedan
Sa någon
Lille pojk
Livet är någonstans
Det var ord jag trodde på
Det var ord jag sökte
Bortanför sjön
Är det vackert
Inget speciellt
Det ser bara ut så
Det växer fint där
Om jag tar mig över dit
Och ser över hit
Ser jag samma sak
Det växer fint här
Sakta….. sakta
En väntan
En vattenyta
Såg ett ljust djup
Ser på vattnet igen
Grumligt och suddigt innehåll
Möter mina ögon
Går vattnet att tyda
Går det grumliga
Det suddiga
Att rena
Ge ett ljust djup
Inom mig
Jag beskyddar mig

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login