”Regnet piskar utanför” av Leia

Av den 27 november, 2017

Regnet piskar utanför
02.30
Vila min vän
Vila nu
Blunda en stund
Till gryningen
Hör på regnet
Lyssna på orden
Du är fridlyst
Till ljuset väcks
Då skogens tystnad
Börjar ljuda
Av fåglars skrik
En fara
För någon annan
Av fåglars sång
En morgonhälsning
För dig
Allt du kan se
Allt du såg igår
Var ingen hägring
Är ingen dröm
Det rastlösa uret slår
Där inte väntan finns
Där inte tiden känner
Vad jag behöver
Jag behöver inte
Skynda mig
Inte någonstans
Klockan tickar
Ändå bråttom
Att ha all tid i världen
Och ändå inte hinna
Att komma försent
Aldrig vara i tid
Men först på plats
Med en enkel biljett
Till okänd destination
En ogiltig biljett
Regnet vittrat sönder
Döden är inte här än
I allt fukt
Av regnets piskande
Natten tog dimman
Tankarna min sömn
Så förföriska
I samarbete
Natten och tankarna
Som om de ger igen
För att se mig falla
För alla de gånger
Jag har lurat dem
Som om de jagar mig
I en hämndens labyrint
Om ett par timmar
Kommer jag höra fåglarna
Se de frysta åkrarna
Det är ett löfte
Som getts
Likväl som att
Vi kommer aldrig
Lämna dig ifred
Ett ord
Är alltid ett ord
Det kommer ingen
Morgontidning till mig
Jag behöver inte läsa
Jag behöver inte vakna
Jag önskar en filt
En öm varm hand
Över min rygg
En viskning
I mitt öra
Vila nu min vän
Jag lovar dig
När du vaknar
Finns fortfarande fåglarna
De frysta ängarna
Din frihet att gå

Leia, Kultur & Musik | Dikten
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login