Ny historisk utställning om konsumtion

Av den 25 september, 2019

Snart öppnar länsmuseets nya basutställning Möjligheternas spegel, sinnenas begär på Örebro slott. Utställningen vill berätta om tiden då vårt moderna sätt att konsumera fick fart, i början och mitten av 1800-talet. Med utställningen vill museet ge perspektiv på dagens prylsamhälle. Vilka mekanismer ligger bakom människan som konsumtionsvarelse? När blev våra identiteter baserade på köpandet av våra prylar?

Den ogifta garvardottern Carolina Westerling köpte någon gång runt 1840 en hatt. Den var av senaste snitt, av italiensk rot, i suflettmodell prydd med ett färgglatt sidenband. Carolina kan ha köpt hatten i Örebro, där hon bodde, vi vet inte säkert. Men vi vet att särskilt under stadens årliga marknadsdagar var utbudet enastående stort av modevaror, husgeråd, pynt, ”nipper”, jordbruksprodukter, trycksaker och allt man kan önska. En radikal förändring i utbudet av varor hade skett under bara några decennier. Men vad var det som egentligen hade hänt och varför? Och hur kom denna enorma ökning att påverka människor? Vad gjorde det med Carolina Westerling och alla andra örebroare och svenskar att tillgång och efterfrågan på köpesaker sammanföll som aldrig förr?

Under 1800-talets första del fick nya politiska idéer tillsammans med ekonomiska och tekniska innovationer genomgripande påverkan på samhället. Gamla sanningar gällde inte längre. Människan gick från undersåte till medborgare, befolkningen växte och nya grupper krävde inflytande och synlighet i samhället. Att konsumera blev ett sätt att visa sig själv och andra vem man var – eller ville bli – i det nya samhällets myller av nya yrken och nya grupper och identiteter.

En konsumtionsrevolution ägde rum. Förändringen gick snabbt och för den tidens människor måste överflödet av nya varor varit omtumlande. I den sociala förändring som samhället genomgick kom alla konsumtionsvaror att bära med sig möjligheten om en ny framtid, ett bättre liv i ett land som fortfarande var enormt fattigt. Även de fattigaste människorna fick ett hopp, i den stora förändringen uppstod andra typer av jobb, i handel och manufakturer som stod utanför det gamla stånds- och skråsamhället. Fler möjligheter gavs att bryta upp, både geografiskt och socialt. Tekniska och ekonomiska innovationer skedde parallellt, där nya sätt att tillverka varor och ökad import gjorde fler prylar tillgängliga för allt fler människor. Prylar som lockade med sin mångfald, nya former, färger och material (och överkomliga priser).

Nu – 200 år senare – har prylarna och konsumtionen blivit en självklar del av vår kultur. Och vi ser hur de ödesdigra konsekvenserna tornar upp sig i en allt snabbare takt. Varor fraktas nu runt hela jorden, konsumtionen av varor och produktionen av skräp ökar för varje år. Konsumtionshjulet snurrar allt fortare. Planetens gränser är överskridna.

Med hjälp av kunskap och föremål från museets stora samlingar vill vi berätta om denna spännande historiska tid och samtidigt stimulera till självreflektion och självkännedom om vår egen tid. Och kanske till att föreställa sig ett alternativ?

För vad hade hänt om vi hade valt en annan riktning för 200 år sedan? Hade historien kunnat ta en annan väg? Varken historien eller framtiden är given. Tvärtom så gör vi val, medvetet eller omedvetet. Vi har alltså kapaciteten att ändra oss och våra samhällen. 

Carolina Westerling dog 1845, bara 39 år gammal. Hennes syskon sparade hennes hatt och i slutet av 1800-talet skänktes den av deras ättlingar till länsmuseet.

Nöje | Ny historisk utställning om konsumtion
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login