”När ni andra sover” av Leia

Av den 2 december, 2017

När ni andra sover
När jag är vaken
På en plats
Där jag tillåts tänka
Jag har godkänt det
Att vara vaken i natt
Tänka gåtor
Utan lösningar
Det är ingen tv kanal
Med ett givet innehåll
Med ett slut
Där namn rullas
I snabb takt
Med ljud av låg musik
Endast instrument låter
Ingen röst
Vågar sjunga lögnen
Nyss ögon bevittnat
Roller som är spelade
För att ge dig
En verklighet
Du tror är sann
Lika förljuget
Som kyrkans bok
Med kors på
Aldrig förändrad
Men en kappa
Som vänder med vinden
Bär de fanatiskt troende
Som om verkligheten
Vore så farlig
Att den inte fanns
I deras rädda ögon
Så avslöjade
Den riktiga världen
Den finns inte
Inte på riktigt
Som världen
För ett litet barn
Som glömmer bort
Det onda
I färgrika program
Där tecknad fantasi
I en känsla
Ger värme
Som om
Det vore på riktigt
Där världen finns
Där händer håller varandra
Där alltid någon väntar
Så ingen behöver
Gå själv genom fara
Vara ensam i natten
Den lilla barnet
Ligger där
I sin säng
I det ensamma lakanet
Fyllt med liv
Av mönster som
Endast är bilder
Ingen fantasi
Får bilderna levande
Ingen bön
Får bilderna levande
Kyrkans bok
Dess ord
Dess herre
Är aldrig på plats
Hör inte bönen
I början som önskan
För ett hopp av liv
Till slut som ett tiggande
För att bli fri sitt slaveri
Ensamhetens andning
I det där rummet
Det den stängda dörren
Glömde bort
När en röst
I springan
Av lukt
Från vindruvors skörd
Högt sa
Sov nu
Jag ser någonting annat
Bortanför det andra
Livets orörda guld
Som glimmar
Osynligt långt borta
Natt som dag
I dimma som ljus
Det finns därborta
Går aldrig nå
Som egen ägodel
Går att ta på
Som en vänskap
Till ett förtroende
Av en reell tro
Att våga lita på
Där man är
Andas man
Inåt… utåt
Att inse
Att det ögonen betraktar
Är verkligt
Tänk att nattens novell
Alltid är färdigskriven
Till gryningens tryckeri
Startar sina pressar
Det arbetas där
Långt borta glimmar det
Det orörda guldet
Livets….
Det natten alltid
Vaskar fram
Gryningens tryckeri
Ger ord
Som tryckta
Omvandlas när ljus väcks
Till levande
Utan roller
En verklig stund
Händelser i rörelse
I tid som ständigt går
Rör sig framåt
Från igår
Till idag
Som en skepnad
Utan reklam
Av ett vinstintresse
För få
Av ett ont måste
För många
I det orörda
Där långt borta
Det som glimmar
Livets orörda guld
Det som är verkligt
Det kudden
Tagit emot från dig
Som varm ångestsvett
Det kudden
Tagit emot från dig
Som en öm doft från ren kind
Bara att se utåt
Bara att inse inåt
Att våga lita på
Att i det orörda
Det långt borta
Finns en andning
En framtids dröm
Din verklighet
Bara om….
Du vågar släcka
Dina lampa
Ta emot mörkret
Som en vän
Din tillit
Ger gryningen dig
Där du åter möter ljus
En dag
Någon dag
Kommer din hand
Ge någon värme
Någon dag
Kommer din hand
Tas emot varmt
Det är inte i illusion
De olösta gåtorna lever
Det är någonstans långt borta
I det som glimmar
I en väntan
I ett tålamod
Du vaknar
Det är där du
Når det du hör
En röst i en bakgrund
Säger till alla brett
En ny dag är här
Du reser dig upp
Stel av stillasittande
En vaken natt
Där varmvatten når
Nattens frusna själ
Torkas det ytliga
Gnids tacksamhet in
Se runt dig
I vattendroppar
Runt dig
Glimmer det
I det orörda
Det långt borta
Är nu nära dig

Leia, Kultur & Musik | Dikten
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login