”Mina instinkter” av Leia

Av den 27 december, 2017

Mina instinkter
Tidigt talade de
Långt innan
Jag lyssnade
De sade
Renheten är det goda
Orena det onda
En längtan ut
Till det okända landet
Till befriande vidder
Om så i fullbordan
Denna längtan
Vad var den
Annat än en dröm
Om befrielse
Om renhet
En renhet
Som visade sig
Vara en chimär
En återvändsgränd
Långt senare
En resa
Till renhetens sanna väsen
En väg av
En förorening
Förgiftning och besmittelse
Ett ständigt hot
En dag
Ett fynd
Mina ögon öppnades
Där framför mig
Vid enbärs busken
En död fågel
En liten pilfink
Något glimtade till
En vishet
En dag
Skall även jag
Vandra samma väg
Känna len sand
Kanske höra
Grus knastra
Osynligt för mig
En grå dimma
Jag känner
Mina händer
Mot kallt stål
En kall port
Jag slår
Jag känner
Dess hårdhet
Mot min knoge
Mitt blod värmer
Mina kyliga händer
Tusen anledningar
Till att en pilfink dör
En är naturlig
Allting utplånas
Förr eller senare
Alla väsen
Upphör att existera
Som individuella
Som levande
Kvar av ett liv
Någonting
Ej att ta på
I ett evigt kretslopp
En mystisk händelse
Det finns
En yttersta gräns
Utmätt av makt natur

Leia, Kultur & Musik | Dikten
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login