”Melodierna” av Leia

Av den 20 augusti, 2018

Melodierna
Jag hör dem
Vinden spelar dem
Så naturligt tonsatta
Så naturligt talande
Jag ser orkestern
Den stora gröna skogen
Alla träden rör sig
I takt
Jag ser instrumenten
Dess kunnande
Proffesionellt enkla
Så systematiskt
Ser jag dess spelande
Jag kan vara
Jag får vara
Ensam åskådare här
Ensam lyssnare här
Höstens intågande
Färgerna förändras
Vindarnas värme förändras
Människors klädsel förändras
Men….
Saker kvarstår
Vindarnas röster finns
Trots kyla
Trots mörker
Jag går aldrig härifrån
Om jag aldrig går
Behöver jag aldrig återkomma
Såväl som ensam
Såväl som i sällskap
Går förbi
Det vackra
Finns alltid liv där
Går förbi
Den tomma lagerlokalen
Kommer aldrig liv där
Den så välskötta parken
Andas djupt där
När jag går igenom
Huset med myndighetsskylten
Jag spottar där
När jag går förbi där
Jag kan se
Jag kan blunda
Den gröna orkestern
Naturens symfoniorkester
Spelar alltid för mig
Det är en gåva
Så gratis
Så fri
Min gåshud reser sig
Detta finns
För mig
I mitt liv
Låt färger skifta
Låt nya sånger skapas
Jag är där
Jag ser
Jag lyssnar

Kultur & Musik | Dikten
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login