”Mellan bergen” av Leia

By on 14 november, 2022
Foto: Pixabay

Mellan bergen
Ekar det gigantiskt
Bergstopparna så höga
Stolta och robusta
Är de utan hot
De står där
Äger sin plats
Den sista utposten
Till himlens närhet
Ekon färdas i ilfart
Mellan bergen
Genom dalgångar
Alla skriken
Alla vrålen
Smärta och förlust
Seger och makt
Några av oss
Hittar hit någon gång
För att aldrig mer
Finna denna plats
Vissa platser
Upplevs en gång
Ses flera
Trots tappra försök
Platsen är förintad
Går ej att finna
Ett lurendrejeri
Vill försöka försköna
Ljuga en visa
Det går inte
Det saknas något
En känsla
Som bara viftade till
Blåste bort
Den fanns en gång
Endast en gång
För att ge liv i sekund
Minne för evigt
Så viktigt att förstå
I sekundens bildverk
Händer verkligheten
Var vaken
Gå inte bara förbi
Tro inte på ett hopp
Att ta för givet
Hoppas på en lösning
Utan att verka
Ta händerna
Ur fickorna
Peka ut riktningen
Använd dig
Hela dig som liv
Nya platser
Finns att finna
En färdriktning
Ger alltid en väg
Med ett innehåll
Jag behöver inte minnas
Känner jag smärtan
Vet jag
Att jag älskat
Att jag varit där
Det finns ingen evighet
Jag ser nedåt
På mina tomma händer
Plockar i min ryggsäck
Jag äter
Av min nödproviant
Det jag har
Det finns
Ser solen gå ned
Ser vägen att gå

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login