”Fotografierna…” av Leia

Av den 4 november, 2017

Fotografierna …
På mig själv
Jag blir sittande länge
Stirrandes på bilderna
Kanske…
För att kontrollera
Att
Jag inte missat någonting
Förbisett…
En avgörande ledtråd
Men…
Fotografierna är märkvärdigt tysta
Jag kan inte se….
Talar mitt ansikte
Mina ögon
Min mun
Så tyst
Som
Om de föreställde
En avlägsen släkting
Jag glömt namnet på
Jag ser…
Bekanta drag
Men…
Så egendomligt främmande
Kan jag…
Gömma undan
Mig som fotografi
I en låst ficka
Som gått i baklås
Så när det rivs upp
Rivs jag som fotografi
Eller….
Jag vill
Ringa in det
Fotografiet….
Frigöra det
Hålla i det min hand
Att levande finnas
Som bild
I minne
Att levande finnas
Som bärare
Av fotografi
Som i sina drag
Ger liv i sekunders andning
Som om du var här
Fotografiet jag är

Leia, Kultur & Musik | Dikten
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login