”En man utan sprickor” av Leia

Av den 16 maj, 2020

En man utan sprickor
Men
Med stor klyvnad
Det är inte jag
Det är inte sant
Sprickor….
Sprickorna jag bär
Finns….
Det är sant
Med dold kontur
Är de en del
Av mig
Likt en gräns
En station
Ett stopp
För….
Klyvnaden….
Att inte smyga in
Gräva i det onda
Klyvnaden….
Tonas ner
Tid följer
Ett fast flöde
Bestämt i en norm
Jag står utanför
Klyvnaden…..
Töcknas alltmer
Mot en gråhet
En acceptans
Mina sprickor
Visar upp sig
Som läkning
För min tidigare
Så kraftfulla
Blödande klyvnad
Jag behöver inte
Vara rädd
För sprickorna
En nyfikenhet
En fantasi
Ger mina
Sprickor liv
En känsla
En stark känsla
Jag finns
Världen finns
Orättvis förvisso
Men vid liv
Av mina sprickor
Lever jag ett liv
En verklig dag
Av fantasins natt
Det är ett dygn
Som bär värde
Att natt
Att dag
Är förälskade
Visar sprickorna mig
Utan förvirring
Kan jag tänka
Jag kan bygga
Mitt hjärta är varmt
Jag kan bygga idag
Den är oförstörd
För mig och dig
Oförstörd
För mig
För dig

Leia, Kultur | Dikten
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login