”En äkthet” av Leia

Av den 1 september, 2018

En äkthet
Äkthet
Där den bisarra kramen
Är kniven i din rygg
Som gör
Som gör
Du kan inte gå rakt
Så ont
Så ont
Vem är smärtan
Vem gav livet
Så äkta
Så äkta
Att tyst tro
Att högt skrika ut
Jag tycker om dig
Aldrig nå fram
Aldrig nå fram
I allt oljud
En tystnad
Det gnisslar
Järnvägsrälsen
Alla tåg
Som bara
Som bara
Måste gå
I ifrån ett vad
Till en fråga
Jag rör mig
Jag står still
Håna aldrig en sorg
Le aldrig förbrukat
Tänk er för
Ni kan aldrig veta
När det inre
När det inre
Gnisslandet
Likt järnvägens
Ifrån vad
Till vad
Ger timmar
Tid till liv
Till en tanke
En förundran
Om så aldrig
Om så alltid
Låter jag mig
Låter jag mig
Min hals pulsåder
Blöd, slå
Ni kommer aldrig
Vakna fria
Aldrig heller jag
Där slag ges som kramar
Finns en tro
Över något mänskligt
Som enbart gömmer
Det djuriska

Leia, Kultur & Musik | Dikten
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login