”Det bruna huset” av Leia

By on 15 oktober, 2021

Det bruna huset
Bara av att se det
De välkända fönstren
Den välkända avdelningen
Fast jag står utanför
Ilningar … illamående
Ingången …
Bara skyltarna
Beroendeavdelning
Psykavdelning
Jag går in
Bakom den låsta dörren
På den öppna mottagningen
Låst öppenhet
Ett inre satiriskt garv
Är bara på en kort visit
Mediciner….
Håll koll
Det som samtidigt dödar oss
Föder oss
Att det som är samma
Är så olika
En tanke
En handling
Så skiftar färgen
Jag rår inte för det
Jag reagerar
Beroendeavdelning
Psykavdelning
Jag vet…. jag vet
Jag skall inte in
Inte in dit
Bakom den värsta dörren
Jag ser den
Jag kan höra dess ljud
Jävla dörr
Jävla pissmiljö
Psyk…
Jag spyr på det
Jag vet… jag vet
Jag får hjälp här
Jag går härifrån snart
Jag är inte inlåst
Tur är det
Jag skriker då
Jag slår sönder mina knogar då
Jag hotar er
River omkull er
Ni är små då
Liggandes på golvet
Rädda ögon
Och ni….
Ni svarar
Ni bedöver mig
Ni söver mig
Ert papper av rädsla
Bedömer mig
Jävla lås
Så sjukt
Även väktare springer där
Uppblåsta bröstkorgar
Er utbildning för det här
Endast inringda
Skapa lugn
Hat… hat….hat
Ni med mörkblå kläder
Som lämnar och hämtar
Människor som paket
Ni håller andan
Bär stadig blick
Så trötta på allt
Ett hårt tag
Mildrar inte
Ni tror sig veta
Ni går alltid
Utan att vända er om
Så svekfulla
Jag är utanför den dörren
Men även här
Så äckligt
Det obehagliga ljuset
Lysrören
De som jag lätt
Gör till mitt vapen
Om jag vill
Ni tror ni säkrat
Jag blåser den här korridoren
Innan ditt kaffe hinner dofta
Vita rockar
Jävla rockar
Ett namn
Ett yrke står där
Jag tror er inte
Jag ser neråt
Grå trista golv
Alla gummilistor
Håll allt tätt
Som det skulle gå
Att rymma där
Ser uppåt
Efter väggar och tak
Larm överallt
Ni skyddar er
Varför kan jag bryta skåpet
Förgöra ert larm
Göra er inlåsta
Ett system lurar er
Jävla vita rockar
Snabba fötter
Varför bär ni så fula tofflor
Varför reagerar jag på det
Och ni andra
Civilklädda som är där
Jävlar vad snabba ni är
Genom korridorerna
In i personalrum och fikarum
Där står ni
Där pratar ni
Glor ut på oss
Vi är inga djur
Men jag lovar er
Jag äter upp er som ett
Ge mig bara handen
Hur kan man le
Varför ler personalen
Alla som bara går förbi
Är jag osynlig
Min blick spanar vidare
Ser några foldrar
I ett slitet ställ
På den kala väggen
Ser några foldrar
Om…
Att livet kan vända
Religiösa som fanatiska
Vad fan…
Information om sekretess
Tillåt mig skratta
Pissprov i spegelsalen
Luften…
Den psykotiskt ventilerade
Härifrån
Jag skall härifrån
Tack så mycket
Jag är er gäst
Ni hjäper mig idag
Faktiskt är det så
Livet kan vända
Det finns en möjlighet
Inte fan är det för foldrarna
Inte är det för sekretessen
För mycket annat
Jag öppnar dörren
Jag är stark
Om jag givit upp här
Inte slagits härinne
Hade ni ätit upp mig
Låtit Haldol och bälte äga mig
Era as… era jävla as
Som bara läste dokument
Som aldrig vågade
Prata med mig
Jag tar emot
De som är givmilda
De som ställer krav
De som vågar prata
Går bredvid mig
Är levande
Inte påhittade namn
I någon folder
Inte ett preparat
Nej….
De är levande

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login