”Där ingen dör” av Leia

Av den 19 juli, 2018

Där ingen dör
En naturlig död
Dag och natt
Ny omfamning
Närhet innerlighet
Utan gränser
Mellan oss människor
Alla element
I ett sammansmältande
En förening
Välsignad av naturen
Naturen som präst
I det totala
Av det absolut största
Det som föder oss
Det som förgör oss
Åldrade rotfrukter
Som föda
Vid ett gömställe
På en bortglömd plats
På en annan plats
Det finns tid
På en höjd
En bit därifrån
En kikare iakttar
Av en okänd man
Vid gömstället
Rör sig männen
Sakta går de ut i skogen
En kort bit
Kanske för att höra
Träden sjunga
De går fram till bäcken
För att bada
Känna vattnet
Kanske för att låta
Vattnet spola av ångest
Men bara
För en kort stund
Bakom kikaren
Får den okände mannen
En känsla av befrielse
En lättnad
En ljud
Ingen vill höra
Viner genom luften
Vid bäcken
Utbryter panik
Förlamade män
Lyssnar apatiskt
Fåglars kvitter
Förvandlade till skri
Ett dödsskri
Fåglars sång
Förändrat till
En dödsmarsch
Männen vet
De är dödsdömda
Den okände mannen
Bakom kikaren vet
Det tar bara sekunder
Bäcken färgas röd
Fåglarna har tystnad
Kroppar ligger utspridda
Den okände mannen
Med kikaren
Har tyst försvunnit
Vetskap för omvärld
Är svår att bära

Leia, Kultur & Musik | Dikten
Örebroguiden

You must be logged in to post a comment Login