”Då fanns ingen längtan” av Leia

By on 8 september, 2021

Då fanns ingen längtan
Efter natt
Och
Sedan dag
Och
Sedan natt
Bara en tvättande sömn
En renhet
Tillvarons absoluta tillgänglighet
Att världen
Var
En fullkomligt öppen plats
Och
Att precis allt gick att nå
Var världen det den är
Når jag det jag når
Finns det en räckvidd
Ett stopp
Eller finns någonting
Bortanför horisonten
En havsvåg
Låt vara en stillsam sådan
Jag drunknar inte då
Jag följer med strömmen
Den under ytan
Håller mig flytande
Faran är styrkan
Otillräcklighet är svagheten
Styrkan är att fara
Svagt är att gå på grund
Det svaga att styrka
Öka styrka från försvagad
Att vara tillsammans
Att vara engagerad
Var svaret
När gamarna log
Av det hajarna missat
Log jag träffsäkert
Jag dör inte nu
Djupt inom mig
Var jag säker
Jag överlever
Jag är inte sjuk
Inte på det sättet
Ni sitter på pass
Helt i onödan
Glupska och korkade
Är vad ni är
Jag kommer inte lämna in
Inte mina papper
Inte mitt liv
Inte till er
Jag har inte tröttnat
Jag kommer må bättre
Så fort
Jag slutar ha så förbannat ont
Så fort
Det slutar blöda så förbannat

Leia, Kultur | Dikten
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login